johannasydafrika

Nu har det varit ett tag när jag varit EXTREMT irriterad på Mama Shumi, alla människor som springer in och ut i hennes hus, städerskan som jobbar i en km i timmen och allt skräp och kackerlackor och.... så dessa KYCKLINGFÖTTER. Mama Shumi säljer kycklingfötter, amanqina ukuku. Det har hon gjort säkert två decennier. Skolbarnen älskar hennes amanqina, de flesta i townshipet verkar vara helt sålda på Shumis fötter. Jag testade en, tappert. Jag visste sen Transkei i januari att det smakade sula, men jag tänkte, ah, Shumi kanske gör dem annorlunda. Men det smakade.......... ännu värre. Typ seg sula i kombo med fläskranden på fläsk. Och de stinker när hon kokar dem. Fyra grytor varje morgon, stora som på bilden. Det är kycklingfötter ÖVERALLT. Fötterna för imorgon tinar i badkaret. Fötterna för idag är rensade i köket. Öppnar mikron, tre fötter på en tallrik. I kylen, en lös fot på en hylla. ALLTSÅ.... jag har till och med fått dem att lära mig att säga "yonke indawo, amanqina ukuku"... (överallt kycklingfötter!)

Det bästa är att gå upp klockan sex och äta innan Shumi ens vaknat och satt igång fotkoket. Men nu har jag varit sjuk länge och pallar inte gå upp så tidigt, så man kommer upp just när städerskan kommit och Shumi ska koka och huset luktar kycklingfot och...... just den här morgonen kom jag upp, tralalala, frukost va nice. Och så..... frukostbordet belägrat av dessa sunkiga ting. De är inte så äckliga, bara... lite too much. hehe.

Och det kommer barn och vuxna varje dag och ringer på. "Amanqina?" Nu har jag lärt mig "awekho" (det finns inga..)