johannasydafrika

Jag trodde det inte, men det håller på att hända! Jag håller på att lära mig ett fjärde språk!

Jag tror det var så här för mamma och pappa. De skulle inte ha något fjärde barn. Det räckte bra med tre. Men, så hände det fjärde bara och det var ju så trevligt..... =) När jag hade lärt mig franska kände jag, NEJ, nu får det vara nog, det är sånt slit att lära sig språk. Franska engelska och svenska duger bra. Men så blev jag förälskad i hela xhosa-grejen och läser lite på kul på universitetet, tjatar på kompisar att lära mig saker och nu har jag flyttat upp till townshipet där alla pratar xhosa hela tiden. Och jag börjar lära mig! Helt fashinerad, jag hör mig själv säga saker! Lite som ett barn på nytt. Låtsas att jag inte ser Mama Shumis nycklar för att få säga "siphi isithixo sakho?"... (var är dina nycklar)

Bilden är när det var Umgidi, thanksgiving for the Bishop i kyrkan. Jag tvingade Simbongi att översätta ett litet tal där jag sa typ, jag är så tacksam att ni välkomnat mig, biskopen är värd allt firande för han jobbar så hårt (typ byggt ett nytt köksannex-skjul till kyrkan på egen hand!) och att jag nu skulle göra något som för mig känns jättekonstigt kulturellt - visa min pengagåva till biskopen! (vift vift på bilden)

Så jag läste upp det där talet. Jag fattade typ 2/3 av vad jag sa och hade aldrig kunnat böja allt grammatiskt rätt utan Simbongis översättning... men jag är ju bra på att härma dialekter och uttal, så det lät nog bra och folk kom fram efteråt och typ pratade med mig på xhosa och trodde jag var flytande! haha! "uthetha imnandi isixhosa!" (du pratar nice xhosa) Dog av nervositet, där stod jag enda mlungun bland alla xhosas (och kanske 2 coloureds från någon annan kyrka) och läste ett tal på xhosa! Haha, kamikaze. Men folk verkar ha fattat vad jag sa, hur coolt som heeeelst! Det är verkligen ett skithäftigt språk och att helt plötsligt kunna prata (om än bara litegrann) är så himla häftigt. Mina klick börjar bli säkra nu!